Och i lördags var det pojkvännens, kompisarna och resten av Katrineholms studenters tur att springa ut genom skolans portar och ut i friheten. Som om min egen studentdag inte var känslosam nog så var det nästan jobbigare rent gråtmässigt att se alla mina vänner ta studenten. Alltså fattar ni att vi är helt färdiga nu? Att vi har klarat av gymnasiet och resten av vår skolgång? Helt jävla sinnessjukt är vad det är.

Det var så himla underbart att se alla springa ut och framförallt att få ta emot min fina Charlie som kom utspringandes med fina betyg och ett stipendium i handen. Var sedan så himla avundsjuk på alla som öste på flaken för herre min gud vad jag vill åka flak igen och igen och igen. Det var så himla kul att se alla så överlyckliga och tårar av alla dess slag och känslor var närvarande kan jag tala om, haha...

På kvällen sen vankades det förfest hos Fredrik tillsammans med ett gäng ashärliga människor. Vi gick sedan en något vinglig promenad i den ljusa sommarnatten ner mot Safiren och röjde skiten på dansgolvet tillsammans med resten av alla studenter. En kebabrulle senare knallade vi hemåt när det var ljusare ute än vad det var när vi gick dit. Underbara jävla sommarnätter och underbara studenten.

Som jag skrev i förra inlägget så är det så himla ofattbart att vi har tagit studenten nu. Att allt är över. Jag har haft så himla roligt dom här senaste dagarna och jag vill bara leva om allt fler tusen gånger. Klyschigt som satan - men nu har vi precis avslutat ett kapitel i våra liv för att påbörja ett nytt. Gud så spännande och fy fan vad vi är bra!

Två fullspäckade dagar med studentfirande resulterade i en himla massa härliga bilder, så jag väljer att dela upp dessa två underbara dagar i två olika inlägg där jag börjar med min studentdag i fredags.

​​Egentligen vet jag inte riktigt hur jag ska formulera mig för det finns inte ord nog för att beskriva hur bra dagen var. Men om vi ska ta det från början så kickade vi igång dagen med champagnefrukost på Himpafältet följt av frukost i skolan. Därefter åkte vi till kyrkan för ceremoni där bland annat jag fick stipendium! Blev så himla glad och förvånad, hade aldrig kunnat gissa att jag skulle bli en av dom som fick kliva upp på scenen hahah... Efter att vi hängt i kyrkan en stund for vi tillbaka till skolan för lite lunch med lärarna, betygsutdelning och vi skrev även i varandra mössor. Efter en gemensam avslutningsskål var det dags för utspringet och satan av taggade alla var och fan vad kul det var! Men någonting som var dubbelt så roligt var att åka flak. Ville aldrig att det skulle ta slut för gud vilken lycka man kände när man åkte runt i Norrköping och öste skiten ur sig. Åkte sedan hem till min mottagning och alltså åh vilken fin familj, släkt och vänner jag har! Blev överöst av så mycket kärlek och så fina presenter så jag visste inte vart jag skulle ta vägen. Fick dessutom en personlig hälsning av självaste Mattias Klum(!!!) vilket var så himla sjukt. Planen var seden att egentligen åka tillbaka till Norrköping för att slå klackarna i taket, men jag däckade i soffan rätt snabbt så utgången fick ske på lördagen istället med resten av Katrineholms glada studenter som tog studenten då, men mer om det i nästa inlägg. 

Jag har ingen som helst aning om hur jag ska beskriva känslorna kring studentdagen. Lycka, ångest, rädsla, förväntan, spänning och sorg - allt på en och samma gång. Jag har fortfarande inte förstått att vi faktiskt har tagit studenten. Allt gick så himla fort och nu är det liksom över. Det jobbigaste av allt är att vi i klassen äntligen hade hittat tillbaka till varandra under den här studentveckan och när det var som bäst igen så var vi tvungna att skiljas åt. Men jag är i alla fall glad att vi fick ett riktigt fint avslut och jag är säker på att vi kommer fortsätta ses lite då och då, för åh vad fina dessa människor är. 

Så kort och gott - tack så otroligt mycket till alla som gjorde min studentdag till den absolut bästa! <3

Några bilder från vår porträttfotografering häromdagen. Alltså hur snygg är inte min pojkvän?

​Det känns som att det var igår som nedräkningen visade att det var 365 dagar kvar till studenten och nu helt plötsligt så är den bara några timmar bort. Alltså det är verkligen sjukt hur fort tiden har gått, så himla läskigt. Det känns som att jag inte alls har hunnit med det jag hade velat under dessa studenttider, vilket får mig att må ännu sämre över att tiden går så otroligt fort. Jag är lika taggad som rädd inför morgondagen. Det kommer kännas så himla konstigt att inte gå tillbaka till skolan och någon slags trygg vardag igen i höst. Jag vet liksom inte hur man gör när man inte går i skolan. Hur hanterar man livet? Det känns så himla sjukt att tänka på att det mer eller mindre är nu livet börjar och att vi har så galet mycket framför oss. Skrämmande och väldigt nytt som sagt, men åh så spännande. 

Imorgon kommer jag ha fullt upp med champangefrukost, cermoni i kyrkan, mys med klassen och lärarna, utspring, flakåkning och mottagning. Här på bloggen kommer det med andra ord vara ganska tyst. Vill ni ändå följa med lite under min studentdag så kan ni följa mig på Snapchat (esmeeden), men annars så kommer ni självklart få ta del av hela dagen och massor av bilder här i efterhand. 

Nu ska jag hoppa in i duschen, förbereda det sista inför imorgon och sedan åka ner och kolla på när studenterna i stan, som tar studenten på lördag istället, kör ölbrännboll. 

Vi hörs när vi hörs, puss!